Skattkammarsamlingen

• Ett mikrokosmos

Det som idag förefaller vara en spretig sammansättning, betraktades till viss del som dess styrka under 1600-talet. En samling av det här slaget var tänkt som ett mikrokosmos, en värld i miniatyr. Ju fler nyanser och märkvärdigheter den innehöll, desto bättre speglade samlingen den verkliga världens outgrundliga mångfald. Att äga och behärska en sådan sammanfattning av världen i dess väldiga vidd hade symbolvärden som legitimerade härskarmakt och styrelseskick. Föremål från fjärran länder, såsom porslin, kokosnötter och strutsägg sammanfördes med det finaste som europeiska guld- och silversmeder kunde frambringa. Att det märkliga var skattkammarsamlingarnas bärande tema framgår även av den tyska benämningen, Kunst- und Wunderkammer.

Höjdpunkt under drottning Kristina

Sverige hade stora framgångar i det trettioåriga kriget och det var då skattkammarsamlingen uppkom. Gustav II Adolf var väl införstådd med symbolernas vikt. Att äga en samling av det här slaget var självklart i ljuset av krigspropagandan där han framställdes som utsänd att befria världen ur påvedömets bojor. Gustav Adolf hann dock knappt mer än att lägga grunden, innan han stupade vid Lützen 1632. Centralfiguren blev istället drottning Kristina. Det är under hennes förhållandevis korta regeringstid 1644–1654 som samlingen når sin första höjdpunkt, både sett till innehåll och omfång. När Kristina abdikerade år 1654 och begav sig till Rom tog hon med sig stora delar av samlingen, föremål som därefter skingrats.

• En andra blomstringstid
  

Med den konstintresserade drottning Hedvig Eleonora gick skattkammarsamlingen in i en andra blomstringstid under det sena 1600-talet. Hon kom från Holstein-Gottorp, där hennes far, Fredrik III, byggt upp en imponerande skattkammarsamling som utan tvekan var ett av hennes föredömen. Stora förvärv gjordes via import från kontinenten och hitresta konsthandlare. Av de föremål som numera finns i samlingen tillfördes merparten under Hedvig Eleonoras tid. Den förvarades på Ulriksdals slott vid hennes död.

Museisamling

Under 1700-talets andra hälft förändrades synen på samlingen och den fick mer museal karaktär, som ett ålderdomligt minne av svunnen storhetstid. Idag är skattkammarsamlingen fördelad mellan flera institutioner, men majoriteten finns kvar i de kungliga samlingarna på Kungl. Slottet.