Skattkammarsamlingen

Detalj av pokal ur Skattkammarsamlingen i form av Atlas bärandes en himmelsglob. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

Med föremål stammande från stormaktstiden är Skattkammarsamlingen den äldsta delen av de kungliga konstsamlingarna. Samlingen kan ses som ett mikrokosmos, en 1600-talsvärld i miniatyr.

Skattkammar­samlingen

Skattkammarsamlingen består av vitt skilda föremål med betoning på det märkvärdiga. Här finns pokaler av silver, svarvade konststycken i elfenben, skålar i halvädelsten, bergkristall eller korall, ofta med monteringar av guld och emalj.

Skattkammarsamlingen är den äldsta delen av de kungliga konstsamlingarna och innehåller föremål som kan följas tillbaka till Gustav II Adolf på 1630-talet. Samlingen blev därefter en del av drottning Kristinas konstkammare på det gamla slottet Tre Kronor. Några föremål har överlämnats som officiella gåvor, andra har köpts från olika håll i Europa. Somliga har kommit som krigsbyten under trettioåriga kriget och Karl X Gustavs fälttåg i Danmark och Polen.

 

Kanna och fat av bärnsten, tillverkade i Georg Schreibers verkstad, Königsberg, omkring år 1640. Reliefdekoren föreställer antika gudar, jaktscener och allegoriska figurer. I bottnen finns hertigdömet Brandenburgs vapen. Sannolikt har servisen tillhört Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora.

Kanna och fat av bärnsten, tillverkade i Georg Schreibers verkstad, Königsberg, omkring år 1640. Reliefdekoren föreställer antika gudar, jaktscener och allegoriska figurer. I bottnen finns hertigdömet Brandenburgs vapen. Sannolikt har servisen tillhört Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

  • Ett mikrokosmos

Det som idag förefaller vara en spretig sammansättning, betraktades till viss del som dess styrka under 1600-talet. En samling av det här slaget var tänkt som ett mikrokosmos, en värld i miniatyr. Ju fler nyanser och märkvärdigheter den innehöll, desto bättre speglade samlingen den verkliga världens outgrundliga mångfald. Att äga och behärska en sådan sammanfattning av världen i dess väldiga vidd hade symbolvärden som legitimerade härskarmakt och styrelseskick. Föremål från fjärran länder, såsom porslin, kokosnötter och strutsägg sammanfördes med det finaste som europeiska guld- och silversmeder kunde frambringa. Att det märkliga var skattkammarsamlingarnas bärande tema framgår även av den tyska benämningen, Kunst- und Wunderkammer.

Strutsägg med verser tillägnade drottning Lovisa Ulrika.

Strutsägg med verser tillägnade drottning Lovisa Ulrika. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Höjdpunkt under drottning Kristina

Sverige hade stora framgångar i det trettioåriga kriget och det var då skattkammarsamlingen uppkom. Gustav II Adolf var väl införstådd med symbolernas vikt. Att äga en samling av det här slaget var självklart i ljuset av krigspropagandan där han framställdes som utsänd att befria världen ur påvedömets bojor. Gustav Adolf hann dock knappt mer än att lägga grunden, innan han stupade vid Lützen 1632. Centralfiguren blev istället drottning Kristina. Det är under hennes förhållandevis korta regeringstid 1644–1654 som samlingen når sin första höjdpunkt, både sett till innehåll och omfång. När Kristina abdikerade år 1654 och begav sig till Rom tog hon med sig stora delar av samlingen, föremål som därefter skingrats.

Pokal av delvis förgyllt silver i form av Atlas som bär himmelsgloben. Tillverkad i Nürnberg av guldsmederna Christoph Jamnitzer (1593-1618) och Jeremias Ritter (1605-1646). Globens överdel går att lyfta av; på krönet står Minerva, vishetens gudinna. Överlämnad som gåva till Gustav II Adolf av Nürnbergs borgerskap vid hans intåg i staden den 31 mars 1632.

Pokal av delvis förgyllt silver i form av Atlas som bär himmelsgloben. Tillverkad i Nürnberg av guldsmederna Christoph Jamnitzer (1593-1618) och Jeremias Ritter (1605-1646). Globens överdel går att lyfta av; på krönet står Minerva, vishetens gudinna. Överlämnad som gåva till Gustav II Adolf av Nürnbergs borgerskap vid hans intåg i staden den 31 mars 1632. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

Bägare på fot, av heliotropartad agat. Troligen utförd av Ottavio Miseroni i Prag, omkring år 1600 och med montering av guld och emalj av Jan Vermeyen. På skålens kant en sittande svan. Bägaren har sannolikt tillhört kejsare Rudolf II:s samling och kom till Sverige som krigsbyte sedan de svenska trupperna intagit Lilla sidan i Prag 1648.

Bägare på fot, av heliotropartad agat. Troligen utförd av Ottavio Miseroni i Prag omkring år 1600, med montering av guld och emalj av Jan Vermeyen. På skålens kant en sittande svan. Bägaren har sannolikt tillhört kejsare Rudolf II:s samling och kom till Sverige som krigsbyte sedan de svenska trupperna intagit Lilla sidan i Prag 1648. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungl. Hovstaterna

  • En andra blomstringstid

Med den konstintresserade drottning Hedvig Eleonora gick skattkammarsamlingen in i en andra blomstringstid under det sena 1600-talet. Hon kom från Holstein-Gottorp, där hennes far, Fredrik III, byggt upp en imponerande skattkammarsamling som utan tvekan var ett av hennes föredömen. Stora förvärv gjordes via import från kontinenten och hitresta konsthandlare. Av de föremål som numera finns i samlingen tillfördes merparten under Hedvig Eleonoras tid. Den förvarades på Ulriksdals slott vid hennes död.

Museisamling

Under 1700-talets andra hälft förändrades synen på samlingen och den fick mer museal karaktär, som ett ålderdomligt minne av svunnen storhetstid. Idag är skattkammarsamlingen fördelad mellan flera institutioner, men majoriteten finns kvar i de kungliga samlingarna på Kungl. Slottet.

Saltkar av elfenben och silver, föreställande Venus triumf. Tillverkad av Georg Petel i Antwerpen 1627-28 efter teckningar av Peter Paul Rubens. Inköpt på auktion för drottning Kristinas räkning efter Rubens död år 1646.

Saltkar av elfenben och silver, föreställande Venus triumf. Tillverkad av Georg Petel i Antwerpen 1627-28 efter teckningar av Peter Paul Rubens. Inköpt på auktion för drottning Kristinas räkning efter Rubens död år 1646. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Skål i agat belagt med olikfärgad emalj, med två grepar i form av kvinnliga hermer besatta med granater och ametister.

Skål av jaspis med monteringar av guld, ametist, rubiner och emalj. Själva skålen är utförd i Böhmen ca 1350-75, medan monteringarna är ett senare tillägg från 1640-talet. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Upptäck mer