Bakgrund och fakta: H.M. Konungens dispositionsrätt

Den kungliga dispositionsrätten innebär att Kungen och Kungafamiljen har rätt att använda de kungliga slotten – men slotten och dess omkringliggande markområden ägs inte av Kungen utan av staten. Bostäderna, som ligger inom slotten och dess markområden, bebos till största del av Kungl. Hovstaternas personal, som får använda bostäderna under sin tjänstgöringstid vid Hovstaterna.

Sverige behövde i början av 1800-talet sanera sina statsfinanser. I samband med detta frånsade sig Karl XIII sina slott och dess inkomster, vilka då tillföll staten. I utbyte fick monarken ett årligt anslag, samt rätt att disponera ett antal slott och fastigheter. Även stora delar av Djurgården i Stockholm tillföll staten. Denna överenskommelse mellan Riksens Ständer och Karl XIII har setts över, förändrats och bekräftats vid ett flertal tillfällen sedan den slöts. Överenskommelsen har fungerat och bidragit till en återhållsam kostnadsutveckling för Kungl. Hovstaterna. Vid varje tronskifte överlämnas dispositionsrätten av riksdagen till den nytillträdde monarken.

Med tiden har även Hovstallet och byggnaden på Slottsbacken 2 kommit att omfattas av överenskommelsen.

Hur sätts hyrorna?

Respektive förvaltare (Statens Fastighetsverk eller Kungl. Djurgårdens förvaltning) sätter hyran. Detta sker på samma sätt som på den vanliga hyresmarknaden. Bruksvärdeshyran bestäms utifrån vad som är normalt på orten för parter som har hyresförhandlingsordning med hänsyn tagen till storlek, standard, läge och andra förekommande villkor.

Statschefen och hans familj disponerar sina bostäder utan att betala hyra. Detta följer av överenskommelsen i vilken monarken frånsade sig ägandet av slotten.

Vilka är hyresgäster?

Den absoluta merparten av bostäderna bebos av Kungl. Hovstaternas nuvarande eller pensionerade medarbetare.

Hyresgäster har inte heller någon besittningsrätt. Detta för att bostäderna i första hand ska bebos av hyresgäster som är verksamma vid Kungl. Hovstaterna.

Ibland händer att en bostad inte blir uthyrd, oftast beror detta på att bostaden är stor och har en hög hyra, eller att den ligger långt ifrån någon arbetsplats. I dessa fall hyrs bostäderna ut till externa hyresgäster.

Då bostäderna ofta ligger inom eller i närheten av skyddsobjekt som kräver särskild hänsyn lämnas bostäderna inte till bostadsförmedlingen.

Till toppen