Haga slott
Haga slott i Hagaparken i Solna är residens för Kronprinsessan och hennes familj.
Kronprinsessfamiljens privata residens
För en äldre generation är Haga slott starkt förknippat med Kungens och hans äldre systrars – ”Hagasessorna” – uppväxt på 1930- och 40-talen, men sedan 2010 bor på nytt en svensk tronarvinge med familj på Haga slott. Kronprinsessan och Prins Daniel tog över slottet efter det att regeringen med varm hand lämnade över dispositionsrätten till det nygifta paret.
Sedan 1966 hade regeringen använt sig av Haga slott som en plats för att ta emot utländska dignitärer. På slottet har därför många namnkunniga utländska regeringsmedlemmar vistats. I ett historiskt perspektiv är dock Haga slotts nuvarande funktion, som familjebostad för tronföljaren, en betydligt vanligare användning.
Hagaparken har varit i kunglig ägo sedan Gustav III:s inköp av Gamla Haga 1771, samt 1785 då Brahelunds gård införskaffades. Dessa två egendomar slogs samman för att kunna skapa den engelska landskapsparken, samt för att kunna bygga ett större palats som delvis skulle inhysa ett museum.
Efter Gustav III:s död avstannade det stora palatsprojektet, men livet för den kungliga familjen ute på Haga fortsatte. Gustav IV Adolf (1778–1837) var vid sin fars död endast fjorton år gammal, varför det tillsattes en förmyndarregering ledd av Gustav III:s yngre bror, hertig Karl.
Slottet stod färdigt 1805
Den omyndiga kungen vistades under sommarmånaderna i sin fars vackert inredda paviljong. 1796, vid myndighetsdagen, tillträdde han sitt ämbete och gifte sig året därpå med Fredrika av Baden.
Paret bodde till en början tillsammans i paviljongen och använde då även de små rummen högst upp i byggnaden. När familjen utökades blev dock paviljongen alldeles för liten. Paret ville fortsatt nyttja platsen med det vackra läget invid Brunnsviken.
Haga slott byggdes efter ritningar av Carl Christopher Gjörwell (1766–1837) och stod klart 1805. Inredningarna färdigställdes samma år i en sengustaviansk stil som visar tecken på att glida över i empirens oerhört gracila inredningar. Detta märks bland annat i spegeltrymåerna i slottet, som har restaurerats efter att Kronprinsessparet flyttade in på Haga slott.
1809, vid Gustav IV Adolfs abdikation, författades en ny regeringsform, där de kungliga slotten innefattas och de hamnade under den kungliga dispositionsrätten, vilket kvarstår oförändrad i regeringsformen som trädde i kraft 1 januari 1975. Haga slott omfattas av den kungliga dispositionsrätten.
Under Oscar I:s tid fick alla byggnader i parken en översyn, samt själva slottet som användes flitigt av hans barn. Yngste sonen August, hertig av Dalarna (1831–1873), fick tillsammans med sin hustru prinsessan Teresia (1836–1914) disponera slottet från 1864, som då inreddes i 1800-talets nystilar vilket innebar en ymnigt dekorerad interiör. Efter prins Augusts död 1873 bodde prinsessan Teresia permanent på slottet fram till sin död 1914. Som änka hade hon ett rikt sällskapsliv och hennes gästfrihet var vitt omtalad. Arkiven berättar att hon ofta bjöd på fina middagar för stora sällskap. Sommartid ägde middagarna ibland rum i matsalen i Gustav III:s paviljong. Hon stödde många välgörenhetsorganisationer och i det närbelägna området Hagalund grundade hon en skola som hon ofta besökte.
Ett modernt hem
Nuvarande kungens föräldrar, arvprins Gustav Adolf (1906–1947) och prinsessan Sibylla (1908–1972), flyttade in på slottet efter sitt bröllop 1932. Tidens lätta inredningsstil – funktionalismen – bröt kraftigt mot den 1800-talsinredningen som hade skapats för prins August och prinsessan Teresia. Nu lyftes hellre fram den sengustavianska stilens renare linjer, spisomfattningar dekorerade med klassisk dekor som äggstavslister (joniskt kymation), väggar med släta ytor och moderna mattor vävda i klassiska mönster, några av dem designade av Märta Måås-Fjetterström. Ett modernt hem skapades för familjen, men efter arvprins Gustav Adolfs död 1947 lämnade familjen Haga slott och installerade sig i stället på Kungl. Slottet i centrala Stockholm.