Sveriges statsskick
Monarkin har tusenåriga anor i vårt land och står för kontinuitet och tradition. Genom seklerna har dess roll förändrats i takt med det övriga samhället. Vår nuvarande kung är den längst regerande monarken i Sveriges historia och hans valspråk är ”För Sverige i tiden”.
Sveriges statsskick
Sveriges statsskick
Sverige är en konstitutionell monarki vilket innebär att H.M. Konungen är landets statschef och att hans uppgifter är reglerade i lag. Att Sverige ska ha en kung eller regerande drottning som statsöverhuvud slås fast i regeringsformen – en av rikets grundlagar. Som opolitisk statschef är monarken en samlande representant för Sverige och en symbol för landet.
Sverige har utan avbrott varit en monarki ända sedan 900-talet. Detta mer än tusenåriga historiska och kulturella arv är unikt i världen. Även om statschefens roll förändrats i takt med samhällets utveckling, står monarkin för kontinuitet och tradition, och det är något som har ökad betydelse i en snabbt föränderlig omvärld. Sveriges nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, tillträdde tronen den 15 september 1973 och är nummer 74 i ordningen.
Kungen verkar i enlighet med sitt valspråk ”För Sverige – i tiden”, vilket handlar om att främja svenska intressen och att uppmärksamma alla goda insatser som görs i och för Sverige.
Full kognatisk tronföljd
Tronföljden bestäms av successionsordningen som är en av Sveriges fyra grundlagar. Efter att ha haft en agnatisk (manlig) tronföljd i Sverige sedan början av 1700-talet infördes en fullt kognatisk tronföljd från och med 1980. Genom denna ändring – som Sverige var första land i världen att införa – ärver monarkens äldsta barn tronen.
Ändringarna 1980 medförde också att endast ättlingar till nuvarande kung, och inga andra grenar av ätten Bernadotte, har arvsrätt till Sveriges tron. Först i tronföljden är Kronprinsessan och därefter kommer Prinsessan Estelle.
Kungens uppgifter
Kungens uppgifter
Kungen har som statschef framför allt statsceremoniella och representativa uppgifter och kan dessutom sätta en egen prägel på sin ämbetsutövning inom de ramar som regeringsformen anger.
Kungens uppgifter är bland annat att:
- öppna riksmötet på begäran av riksdagens talman. Detta sker normalt varje år i september och markerar inledningen på riksdagens arbetsår. Ceremonin hålls i riksdagens plenisal där Kungen även håller ett tal till riksdagens ledamöter.
- vara ordförande vid konseljer vilka sker på Kungl. Slottet. Skifteskonselj hålls i samband med att en ny regering tillträder. Informationskonseljer hålls regelbundet för att ge statsråden möjlighet att orientera statschefen och tronföljaren om regeringens politik. Vid födslar inom det Kungliga Huset sammankallar Kungen också regeringen till konselj för att tillkännage barnets namn och titel.
- vara ordförande i Utrikesnämnden, ett organ för utrikespolitiska överläggningar mellan regering och riksdag. Nämnden sammanträder på Kungl. Slottet.
- genomföra statsbesök. Kungen representerar Sverige vid inkommande och utgående statsbesök. Statsbesöken bygger personliga relationer mellan länder och syftar till ett ökat utbyte inom olika områden. De planeras i samråd med regeringen, särskilt Utrikesdepartementet, och markerar att goda relationer råder mellan länderna. Statsbesöken är också betydelsefulla för att öka kunskapen om Sverige utomlands. Det kungliga deltagandet ger statsbesöken en högtidlig inramning och öppnar många dörrar som främjar svenska intressen i utlandet.
- Kungen tar varje år emot 30–40 nyutnämnda utländska ambassadörer vid högtidliga audienser. I en traditionsrik ceremoni färdas ambassadören i en paradvagn från Utrikesdepartementet till Kungl. Slottet för att där tas emot av statschefen i en högtidlig audiens. Enligt internationell praxis är det först när den tillträdande ambassadören överlämnat sitt kreditivbrev till värdlandets statschef som denne formellt kan verka i landet. Kreditivbrevet är en fullmakt som utfärdas av ett lands statschef för den ambassadör som är utsedd att representera sitt land i ett annat land. Kungen tar även emot ambassadörer vid avskedsaudienser när deras stationering i Sverige avslutas.
Främjande av svenska intressen
Kungen arbetar för att främja svenska intressen och har ett omfattande representativt program i Sverige. Planeringen baseras såväl på egna initiativ som på ett stort antal förfrågningar om medverkan vid olika evenemang inom olika sektorer i samhället. Övriga medlemmar av det Kungliga Huset stödjer aktivt Kungen i hans roll som statschef.
Den officiella programverksamheten spänner över flera områden:
- utrikes relationer med företrädare för andra länder
- inrikes relationer med företrädare för lokala, regionala och nationella myndigheter och organisationer
- relationer med svenskt näringsliv
- rikets försvar
- natur och miljövetenskap, forskning och kultur
- välgörenhet genom de kungliga stiftelserna
Det kungliga kulturarvet
En annan del av Kungens verksamhet är att hålla de kungliga slotten med tillhörande markområden tillgängliga för allmänheten, liksom att förvalta, vårda och visa de omfattande statliga lösöresamlingarna. Förutom de 10 slotten med värdefulla samlingar som årligen visas för cirka 1,6 miljoner besökare, sköter och vårdar statschefen stora park- och skogsområden. Totalt rör det sig om cirka 2 000 hektar mark. Många av dessa områden ligger också i stadsnära miljöer, som Kungl. Djurgården, Drottningholm, Haga, Ulriksdal.
Kungliga medaljer – uppskattning för goda insatser
Kungen delar varje år ut medaljer till svenska medborgare för framstående insatser inom samhället och även som minne av betydande personer eller viktiga händelser. Serafimermedaljen, H.M. Konungens medalj och medaljen Litteris et Artibus utdelas två gånger om året omkring Karl-dagen den 28 januari och Gustav-dagen den 6 juni. Prins Eugen-medaljen utdelas på Eugen-dagen den 5 november och Prins Carl-medaljen utdelas på instiftelsedagen den 1 december. Även regeringen delar ut kungliga medaljer, främst medaljen ”Illis quorum meruere labores”, och medaljen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” samt medaljen ”För berömlig gärning”.
Officiell representation
Varje år bjuder Kungafamiljen in till olika former av representationsmiddagar på Kungl. Slottet. Gäster är representanter för det officiella Sverige och personer som Kungafamiljen mött under sina resor i landet. Även representanter för bland annat näringsliv, vetenskap, idrott, kultur och medier bjuds in. Kungaparet bjuder också in till statsrådsluncher för att informera sig i aktuella frågor.
Tronföljarens roll
Tronföljarens roll
Kronprinsessan inträder som tillfällig riksföreståndare när Kungen är förhindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef, till exempel vid utlandsresa till avlägsen eller svårtillgänglig ort. Som tronföljare förbereder Kronprinsessan sin roll som statschef på flera sätt och arbetar tillsammans med Kungen för att få inblick och information i nationella och internationella frågor. Hon deltar i möten i Utrikesnämnden, vid konseljer samt vid statsceremonier som inkommande statsbesök, riksmötets öppnande och nationaldagsfirandet.
Den egna programverksamheten omfattar dessutom engagemang kring bland annat försvarsrelaterad verksamhet och FN:s globala mål för hållbar utveckling med fokus på hållbarhet, havs- och fiskefrågor. Tillsammans med Prins Daniel representerar hon Sverige utomlands vid officiella besök som genomförs i samråd med regeringen.